Hejsan svejsan tjejer!
Hoppas att allt är bra med er och att ni har haft en härlig jul och en bra början på det nya året. Jag kom hem igår kväll från en helt underbar resa och tänkte dela med mig lite.. =)
Efter dagar av oroande på grund av snökaos och inställda flyg (det var säkert MINST fem centimeter snö här så man kan ju verkligen förstå att de stängde Englands största flygplats i flera dagar..) kom jag iväg som beräknat vid sjutiden på julaftons kväll. Lite drygt 14 timmar senare landade jag i Entebbe i Uganda.
Rebecca skulle landa ett par timmar senare så kände att det var lika bra att stanna på flygplatsen och slippa ge mig in i diskussioner om taxipriser och allt med den oändliga mängden taxichaufförer, som alla i princip kom springandes för att erbjuda sina tjänster när jag kom ut genom dörrarna från flygplatsen. Märk väl ordet skulle i meningen tidigare. Det är tydligen ganska vanligt i Afrika att om det inte är så många passagerare på ett plan blir det inställt. Det var det som hände med Rebeccas flyg och jag var helt plötsligt ensam i Afrika. Så det var bara att ge sig ut och förhandla ändå. Så mycket förhandlande blev det väl dock inte eftersom jag svalde första priset med hull och hår.. Som tur var hade vi bokat hostel i förväg så det var bara att åka dit och sova ett par timmar innan jag begav mig ut på upptäcktsfärd.
På väg in till "stan" träffade jag på några söta barn, som frågade om jag ville bli deras vän och det tackar man ju inte nej till. De erbjöd mig att komma hem till dem och hälsa på deras mamma så det gjorde jag ju såklart. Tog massa kort, som jag lovade att skicka ner till dem. Just när jag skulle gå undrade mamman dock var pengarna var så kände mig lite tvungen att sticka till dem en slant. Så gärna ville de vara vänner med mig..
Ett annat äventyr var när jag försökte hitta någonstans att köpa cigaretter. Fördomsfull som jag är tänkte jag att eftersom jag skulle åka till ett u-land så skulle alla röka och det skulle vara grymt mycket billigare att köpa cigaretter där. Det visade sig vara totalt fel - inte en endaste en rökte! Försök sen att hitta en öppen supermarket, som dessutom säljer cigaretter, på juldagen i en liten by. Nja, gick väl sådär. Hon på apoteket kollade i alla fall konstigt på mig när jag frågade om de hade cigaretter..
Efter mycket om och men och ungefär 150 erbjudanden om skjuts på motorcyklar plus hyfsat mycket "uttittande" (eftersom jag faktiskt verkade vara den enda vita människan i byn) lyckades jag i alla fall få tag på ett paket mentolcigaretter. För att se det från den ljusa sidan hade jag i alla fall rätt i att det var billigt. =)
Rebecca kom i alla fall fram till sist, kl sex på eftermiddagen nästa dag, och vi åkte direkt till ett ställe som heter Jinja där vi skulle rafta på Nilen. Bara saken att rafta på just Nilen kändes ju faktiskt helt ofantligt häftigt och dessutom skulle det vara grad 5, vilket är rätt häftigt det med.
När vi kom fram var det mörkt och vi fick tilldelat oss ett safaritält att sova i. När vi sedan vaknade upp var det till en helt otroligt vacker utsikt!
Efter raftingen åkte vi till Kampala, Ugandas huvudstad, och direkt nästa morgon på safari i Murchison Falls National Park, som är Ugandas största nationalpark. Där fick vi se en massa olika djur.
Det var en tredagars safaritur, som avslutades med ett besök vid Murchison Falls, tydligen Ugandas mäktigaste vattenfall. Vattnet bara stänkte när det slungades fram mellan klipporna och det bildades en vacker regnbåge.
Efter safarin bar det av tillbaka till Kampala, där vi firade nyår med typ alla expats i stan på O'Learys. Det var väl ingen höjdarfest direkt, inte ens någon nedräkning till tolvslaget så helt plötsligt började folk bara poppa skumpaflaskor och säga gott nytt år och vi fattade typ inte vad som hände. Som tur var träffade vi på australiensarna som vi hade raftat med och eftersom en av dem hade bott i Kampala tidigare så kände de till lite fler ställen så att vi kunde fortsätta partyt någon annanstans.
Dagen efter var det dags att lämna Kampala och vi åkte vidare till Lake Bunyonyi, som ligger vid gränsen till Rwanda. Ugandaneserna är ganska "flexibla" med tider och vi, som varit ute i god tid för att komma iväg så tidigt som möjligt, fick sitta på bussen och vänta på att det skulle bli dags att köra i nästan två timmar innan vi fick våra sex timmars resande.
Vid Lake Bunyonyi fick vi vår första "stranddag" innan vi åkte vidare mot Rwanda. När vi lämnade den lilla byn där vi hade bott skulle vi åka taxi tillbaka till Kabale, varifrån vi skulle ta oss till gränsen. Eftersom det var marknadsdag i byn lyckades vi ordna så att vi fick åka med en snubbe som skulle dit och lämna varor och efter hård förhandling från Rebeccas sida fick vi ner priset till detsamma som lokalbefolkningen betalade. Det var nämligen inte bara vi som skulle åka med utan vi lyckades med konststycket att klämma in oss åtta personer plus Rebeccas stora ryggsäck i en liten Toyota Corolla (två på förarsätet, två på passagerarsätet och fyra (plus väskan) i baksätet - alla vuxna människor). Ja, vad kan man säga? More is less? =)
Väl över gränsen i Rwanda tog vi en buss som skulle ta oss till huvudstaden Kigali. När den stannade i en liten by på vägen blev Rebecca och jag attraktioner för lokalbefolkningen. De verkade väldigt fascinerade och skrattade och vinkade till oss. Lite lustigt.
I Kigali åkte vi till ett museum/minnescenter och fick lära oss mer om inbördeskriget och faktorer som påverkade. Jag har alltid trott att det härstammade i motsättningar mellan Tutsis och Hutus som funnits sedan urminnes tider och blev ganska chockad när jag insåg att det faktiskt var belgarna som skapade motsättningarna genom att särbehandla, "id-märka" och sprida falsk propaganda. Väldigt intressant, men samtidigt otroligt obehagligt.
Från Kigali åkte vi sedan vidare till en by som heter Kibuye och som ligger precis vid Lake Kivu. Vi kom fram ganska sent och tog moto taxis till vårt hotell. Så här kunde det se ut:
Vi stannade i Kibuye i en dag innan vi åkte tillbaka till Kigali, där vi träffade en av Rebeccas kompisar, Nadine. Var ute och tog några drinkar med henne och en annan av hennes kompisar på kvällen.
Jääääääääättetidigt dagen efter lämnade vi Rwanda och åkte vidare till Burundi. Både Uganda och Rwanda är väldigt stabila och säkra länder nu för tiden, men Burundi är fortfarande lite oroligt och de hade haft lite incidenter på senaste tiden med rebeller som sätter upp road blocks och skjuter folk så det kändes lite läskigt. Som tur var gick allt bra och vi kom fram till huvudstaden Bujumbura ordentligt. Tog in på ett hotell och gick sedan och kollade runt lite. När vi vandrade omkring såg jag helt plötsligt skuggan av ett par händer som sträcker sig fram och försöker öppna min ryggsäck så vände mig snabbt om och "appappappaaade" åt killen på typ 17 år, som försökte sno mina grejer. Det var det närmaste vi kom att bli bestulna på något så får väl ändå säga att vi kom ganska lindrigt undan.
Var även i en butik där de sålde smycken gjorda av kärnan till en frukt som heter Umokoko. Dess material påminner väldigt mycket om elfenben och det är en organisation om håller på att försöka få folk som gör smycken av elfenben att istället börja använda det för att på så sätt minska tjuvjakt av elefanter. Tyvärr hittade jag ingenting som jag gillade, men Rebecca köpte ett halsband och några ringar.
Vi sov en natt i Bujumbura och sedan åkte vi för att spendera våra två sista dagar på stranden en bit utanför. Kom fram vid halv två och gjorde oss redo för lite seriöst stekande med solkräm och grejer, men när vi kom ner till vattnet hade det börjat blåsa en massa och det verkade dra ihop sig till storm. På den här sjukt snygga bilden ser man hur mycket det blåser:
Vattnet var ändå varmt, Burundi var det varmaste av de tre länderna och lite mer fuktigt, så vi passade på att bada lite ändå. Sedan på kvällen när vi gick ut och käkade så brakade regnet lös och himlen bara öppnade sig, precis när vi hade kommit över tröskeln till restaurangen.
När vi hade bestämt mat och dricka kom servitrisen fram till oss och meddelade att en snubbe i baren hade betalat för våra drinkar. Det har nog aldrig hänt mig förut så det kändes lite häftigt. =) Det visade sig vara två belgiska militärer, som jobbade som "bodyguards" åt den belgiske ambassadören i Burundi. Det blev en sen kväll som involverade massa inhemsk öl, (bättre och bättre för varje klunk öl) franskpratande, ett erbjudande (som vi tackade nej till) av den ene militären att strippa, surt rödvin ur en avskuren vattenflaska och en tandborstmugg som vinglas och slutligen lyckades vi låsa ute oss från hotellrummet och fick väcka hotellpersonalen vid halv fem på morgonen som följd. Och allt detta trots att vi hade vår sista chans att sola och bada nästa dag.. Vad tänker man med ibland? Fast roligt hade vi.. =)
I vilket fall som helst så lyckades vi vakna vid halv nio på morgonen och tog ett morgondopp i sjön innan frukost. Sedan låg vi vid poolen hela dagen och slappade innan det var dags att hoppa in i en taxi och åka till flygplatsen.
Så det var Afrikaresan. Hoppas att det är någon som orkat läsa sig till slutet, annars kanske det i alla fall var kul att få kolla på bilderna. =) Så om det är någon som ska ut och resa, kan jag verkligen rekommendera Uganda, Rwanda och Burundi. Skulle ha velat stanna åtminstone en vecka till och vill definitivt åka tillbaka och se mer och då stanna lite längre.
Stor kram på er och god fortsättning på det nya året!
Elin
